Igorsson

eller ett sjukligt tillstånd

av överdriven misstänksamhet

Inledning

Paranoia ?! Vad är det för nåt ? Är det någon sjukdom eller är det vanliga rädslor ? Om det är vanliga rädslor, då hela dagens samhälle är en stort paranoia?! Vi alla har rädslor i sig, vi är rädda av vardagars rutin, vår chefen, otrogna kärlek, galen samhälle, knark, kriminalitet, negativa tankar om framtiden, sjukdomar och andra grejer som är omkring oss. Men om den är sjukdom ? Då är vi alla sjuka och behöver vi bota oss ? Ordet Paranoia vi ganska ofta träffar i böcker och i filmer. Människor mycket snackar om det, men vi offrar inte så mycket uppmärksamhet till Paranoia. Jag själv vet inte så mycket om det, därför har jag intresse åt det. Oftast tror vi att det är nånstans borta men inte med oss. Men är det så? Det kan vara spännande att veta vad exakt är Paranoia och hur många människor har den. Bra att veta vilken är skillnaden mellan paranoia och rädslor och vilka gemenskaper har dom , eftersom vi alla nån gång i livet var rädda av nånting. Är det realistisk att omkring oss bor människor med Paranoia? Finns möjlighet att vi själva har paranoia utan att veta det? Hur påverkar paranoia till vår världen? Jag ska försöka hitta rätt svar på frågorna som handlar om Paranoia.

Frågeställning

1.Vad är Paranoia?

2.Paranoid psykos ?

3.Paranoid schizofreni ?

4.Patalogisk svartsjuka ?

5.Paranoid personligheter ?

6.Den sensitiva personligheter ?

7.Hur man hanterar paranoida personligheter och vad rekommenderas ?

8.Behandlingsmetod mot Paranoia ?

9.Källor.

Vad är Paranoia ?

Paranoia är en sjukligt tillstånd av överdriven misstänksamhet. Paranoida vanföreställningar förekommer inom många olika psykiska störningar även vissa neurologiska störningar och tillstånd. Särskilt utmärkande är tillståndet i schizofreni och specifikt den deltyp som kallas paranoid schizofreni. Paranoia är även vanligt hos missbrukare i abstinensfas eller under en snedtändning på narkotika. I de flesta strikt medicinskt vetenskapliga sammanhang betecknar paranoia alla olika typer av psykotiska symptom och inte bara förföljelsekänsla utan till exempel hörselhallucinationer, hallucination för känsel eller tankestörningar. I sådana sammanhang behöver paranoid inte beteckna förföljelsemani. Paranoid schizofreni behöver inte innebära förföljelsekänsla över huvud taget, men det kan förekomma rösthallucinationer och vanföreställningar. Inre röster med uppmaningar och förebråelser förekommer vid exogen psykos som beror på yttre omständigheter, till exempel stress, sömnbrist eller någonting som djupt har sårat den drabbade. Endogen psykos beror på inre omständighter, till exempel överkonsumtion av alkohol eller cannabis (toxisk psykos). Vid toxisk psykos förekommer synhallucinationer. En psykos kan också bero på någon annan sjukdom, till exempel epilepsi eller hjärntumör.

Paranoid psykos ?

Den som drabbas av förföljelsemani upplever i sin psykos, genom att det föreligger en yttre sammansvärjning, en uppenbart hot och försöker hantera sin situation utifrån denna verklighet. Det innebär att de drabbade försöker att förstå skeendet genom att ställa samman mer eller mindre avancerad konsperationsteorier och försvarsstrategier.

Vanliga föreställningar hos den som drabbats av paranoid psykos är att han kontrolleras av olika former av yttre strålning och/eller energifält, genom radiosändare, att han blir nedsövd och bortförd av olika organisationer, att beteendet och skeendet kontrolleras utifrån med hjälp av radiovågor eller datorteknik.

Den sjukligt förföljelsedrabbade ger ofta referenser till teknikens senaste landvinningar. Det beror på att denne söker efter den som förändrats i omvärlden som kan förklara förföljelsen, som den sjuke upplever som verklig. Eftersom massmedia rapporterar om nya tekniska landvinningar, antar den sjuke ofta att dessa förändringar i yttervärlden kan ge förklaring till lidandet. Detta är logisk komponent i psykosen, för den sjuke kan inte utifrån sina tidigare friska erfarenheter få förståelse för sin aktuella situation. Av denna anledning är också internet numera ofta en del av de paranoida föreställningarna. Där kan den drabbade få svar på de frågor som berör hans hälsoupplevelse av genomgripande ständigt allvarlig hotfull förföljelse.

Denna form av paranoida psykos debuterar vanligen hos människor i medelåldern. Paranoida vanföreställningar kan också ingå i symptomfloran hos yngre människor med schizofreni och borderlinepsykos. Paranoida vanföreställningar förekommer vid narkotikamissbruk, så kallade snedtändningar, då den narkotikapåverkade bland annat hallucinerar och känner sig iakttagen av exempelvis poliser.

Den paranoida psykosen är en farligt tillstånd både för det sjuke själv och för omgivningen eftersom hot mot den egna personen är en vanlig vanföreställning, och den sjuke vid denna upplevelse av allvarliga hot mot sitt liv försvarar sig våldsamt i ren självbevarelsedrift. En tidigt insatt läkemedelsbehandling kan förebygga en sådan utveckling som är traumatisk både för den sjuke själv och för människor i omgivningen.

Paranoid schizofreni?

Paranoid schizofreni kännetecknas av vanföreställningar, misstänksamhet och föreställningar om förföljelse. Vardagliga händelser kan tolkas som signaler eller budskap och den schizofrene tycker sig vara i centrum för en betydelsefull händelse. Jag har själv här ett exempel på detta beteende.
En man sitter i flera timmar och tittar ut genom fönstret. Han räknar antalet röda bilar som åker förbi utanför. När det åkt förbi femtio stycken röda bilar är han övertygad om att jorden kommer att gå under. Han är övertygad att detta är ett budskap just till honom och att han måste varna omvärlden. Han får panik och försöker övertyga alla i sin omgivning om hur det ligger till. Han går inte att tala till rätta, han lyssnar inte på någon. Paranoid schizofreni bryter ut relativt sent.

Patalogisk svartsjuka?

Svartsjuka klassificeras ibland som en form av paranoid sjukdom och tar sig uttryck i att den sjuke är helt övertygad om att partnern är eller vill vara sexuellt otrogen. I extrema fall tar sig svartsjukan uttryck i form av notoriskt överbeskyddande, övervakande och förföljelse av partnern. Förföljelse föreligger verkligen, men det är den sjuke som förföljer och inte uppfattar det som sjukligt att till exempel skjutsa frun till jobbet, parkera sig själv utanför hennes jobb tills det är dags att skjutsa henne hem igen klockan 17.00. Eller att tolka minsta handling eller beteende från frun, till exempel att hon inte lämnar arbetet förrän 17.01 eller att hon under hemresan vevar ned rutan och harklar sig samtidigt som en röd bil med antenn passerar, som bevis för att otrohet verkligen föreligger.

Denna psykiska ohälsotillstånd är livsfarligt för partnern då vanföreställningarna ofta accentueras, och den sjuke tar till allt grövre artilleri för att få kontroll över den situation han inte kan kontrollera med mindre än att frun sitter blickstilla framför honom dygnet runt. Blundar hon tänker hon säkert på en annan man. Har hon ögonen öppna så tittar hon på ett misstänkt vis. Blinkar hon så signalerar hon önskan om att få träffa den eller de fiktiva män den sjuke är övertygad om existerar. Varje hennes rörelse vantolkas som ett uttryck för att det finns fog för svartsjukan, som den drabbade lider av i sådana dimensioner att han faktiskt tappar all kontroll och verkligen hotas av total mental upplösning och kaos.

Det är vanligen män som drabbas av detta tillstånd, och följden är ofta systematisk misshandel och terror av fru och barn. En utveckling ses i så kallade utvidgade självmord då den svartsjuke, i akt och mening att ultimat försvara sig mot otroheten, mördar sin familj och sig själv.

Benämningen "utvidgat självmord" kritiseras dock av feministiska teoretiker. Den feministiska teoribildningen menar att överrepresentationen av män med denna vanföreställning också måste förstås i förhållande till mansrollens krav på kontroll, gamla traditioner som ger mannen rätt till kvinnan och hennes kropp, och den ojämlika maktstrukturen i samhället. Att definiera mordet på kvinnan som mannens utvidgade självmord är att anta det vanföreställning och benämning som mannen har, där kvinnans kropp tillhör honom, och kvinnan definieras utifrån mannens handlingar. Bruket av denna benämning visar därmed också på hur mannens individuella vanföreställning samtidigt är del av en kulturell vanföreställning om mäns överlägsenhet och rätt över kvinnor.

Behandlingen mot patologisk svartsjuka är prognostiskt dålig, men symptomen kan i viss mån lindras med neuroleptika, ångesdämpande samt i viss mån samtalsterapi.

Paranoid personligheter ?

Den paranoida personligheten möter vi hos dem som tror att vi ständigt vill illa dem. De är extremt introverta, ser en potentiell fiende i alla och de vill inte öppna sig för mycket. Dessutom är de väldigt rigida och vill inte ändra sitt sätt att se på saker och ting, något som kan göra dem väldigt övertygande. De brukar även ha svårt för positiva känslor och oftast saknar de humor. De kan känna sig väldigt lättade när de har skaffat sig fiender eftersom detta bekräftar han eller hennes bild av världen. De brukar även vara mycket svartsjuka och de blir inte nöja tills deras fru eller man faktiskt bedrar dem. Ibland kan dessa drivas dit av sin paranoida make eller maka. Det tragiska hos den här typen av människa är att hon alltid kommer att få bevis för sina misstankar – folk börjar bli arga på grund av hans eller hennes beteende och de paranoide kommer att skaffa sig en massa fiender och de kommer att väcka andras ogillande. Bland de paranoida finns både revoltatörer, rebeller och hjältar, beroende på statsskick och regim, beroende på vem fienden är.

Den sensetiva personligheter ?

En mildare form brukar benämnas med namnet sensitiv, dvs. känslig personlighet. De är mycket lätt att såra och vid minsta misstanke möter de sin egen känsla av impotens, sårbarhet eller oförmåga. De här personerna tycker inte om sig själva, och kan känna sig mycket sårbara i andras närvaro. Den sensitiva personligheten är mycket vanligare än den aggressivare formen av paranoida personligheten. De sensitiva är lätta att såra och de tål ingen form av kritik.Vi är alla paranoida ibland. I situationer som är nya, obekväma och ovanliga har vi en tendens att bli misstänksamma och något paranoida. Dessutom kan paranoia vara bra att ha om man arbeta inom rättsväsendet, om man skall försvara sina egna rättigheter eller om man har att göra med manipulativa och snikna personer, just på grund av paranoians inflexibilitet.

Hur man hanterar paranoida människor och vad rekomenderas ?

Det är viktigt att man klart och tydligt uttrycker ens motiv och intentioner.

Den paranoide har en tendens att ständigt föreställa sig att ni vill honom eller henne illa. Ert sätt att tala måste utelämna alla indicier för feltolkningar. Kritisera inte den paranoide och inspirera inte honom någon känsla av att känna sig övergiven eller hotad. Säg alltså inte: ”Nu får du sluta med detta. Det går inte att jobba med dig längre. Om du får problem kan du inte räkna med mig.”

Respektera konventionaliteten. Alla etikettbrister riskerar att ses som ett tecken på avsky eller uppfattas som hån. Om ni har att göra med en paranoid människa, var väldigt noga med att visa honom all respekt: lyssna när han talar utan att avbryta honom, låt inte honom vänta, var försiktigt med hur du talar om honom inför andra. Håll kontakten med honom dagligen, men visa dig inte alltför angelägen att finnas där för honom eftersom han kommer att märka av din oärlighet och kommer att dra slutsatsen att ni vill honom illa.

Håll regelbunden kontakt med honom. Att försöka att systematiskt undvika den paranoide kommer endast att bekräfta hans teorier om dig och om människor i allmänhet. Kontakten bör vara regelbunden och samtalsämnena gärna neutrala.

Referera till lagar och regler. Den paranoide anser sig vara en person som bryr sig om rättvisan. Han eller hon känner ofta till lagarna och kan utnyttja detta gentemot dig.

Låt honom ha sina segrar, men tänk väl genom vilka dessa segrar bör vara. Den paranoide behöver ha sina segrar, precis som alla andra. Däremot måste man dra sina gränser och inte hålla med den paranoide i allt, bara för att han eller hon är duktig på att argumentera.

Behandlingsmetod mot Paranoia ?

Den första metoden är Samtalsbehandling. Samtalsbehandling kan vara enskild eller en grupp. Den förbättrar patientens förmåga att leva självständigt och att umgås med andra människor.

Den andra metod är ECT-behandling. Patienter med svår motorikstörning av typ katatoni, eller som vägrar äta och dricka, och där medicinering inte har tillräckligt snabb effekt kan behöva behandlas med ECT.Patienten skall stå kvar på den insatta antipsykosbehandlingen under ECT- behandlingen.

Den tredje metoden är Kognitiv terapi. Detta terapi innebär att kartlägga och bearbeta föreställningar och tankestrukturer kring den egna personen, livssituationen, de psykiska besvären och för individen andra centrala och viktiga förhållanden. Med specifika tekniker är syftet att söka påverka och bearbeta känslor och beteendemönster som orsakar problem. Terapeutens roll är att hjälpa patienten att komma i kontakt med sina tankar och känslor. Beck kom fram till att en terapeut som hör, ser och bekräftar gör att patienten lättare kommer i kontakt med sina tankar och känslor och kan uttrycka dem på ett bättre sätt. Det är alltså av stor betydelse att terapeuten arbetar empatiskt och lyssnar aktivt. Enligt undersökningar den effektivast är Kognitiv terapi

Källor:

www.wikipedia.se

www.praktiskmedicin.com

www.nymedicin.com